Julen 2015

Julen närmar sig...

Julafton efter knappt två veckor, hujedamej vad tiden rusar på. Efter vår resa till Teneriffa de två sista veckrona i oktober, så var det lite trist att komma tillbaka till Island i mörker och svalt väder. Men november var ändå hyfsat mild. Vi tog hem husvagnen från landet i mitten av november och det var tur för den 7 december hade vi det värsta ovädret på ett kvarts sekel och då var det gott att ha husvagnen under uppsikt hemma i den hårda stormen.

 

Vintern kom också i början av december, så det är vitt i bergen än, men nere på låglandet så har den mesta snön smält bort. Vi införskaffat säsongkort för skidbackarna i Reykjavik, så nu ska vi åka utför i backarna så mycket som möjligt.

 

Till stämningsmomenten i december hör, enligt gammal tradition hos mig, Självständighetsbalen den 6 december på presidentslottet i Helsingfors (tyvärr bara per TV för mig), Nobelfesten den 10 december (likaså bara per TV) och så luciafirandet den 13:e. Här på Island firas inte lucia i någon större omfattning, men jag brukar ha TVn på på morgonen, så att man får se Sveriges lucia. I år är det ju på en söndag, så då har jag möjlighet att följa med hela programmet.

 

Här på Island finns förstås också jultraditioner. I vårt gäng (släkten på Island) ordnar vi “Laufabrauðs”-utskärning. Laufabrauð är tunna kakor, som man skär ut mönster i med särskilda verktyg eller vassa, spetsiga knivar och så steker man dem i fett (olia) och då blir de knapriga tunna kakor, som man sedan äter med julmaten. 

I
min Oddfellow loge håller vi ett julmöte den sista mötesdagen i december. Det blir på måndag, den 14 december detta år. Då är våra damer inbjudna och vi har ett särskilt julrpogram, som avslutas med het choklad och kaffe efter mötet.

 

Så kommer julen med våra traditioner. Island har ju egna jultomtar. För några år sedan skrev jag om dessa tomtar. Om du vill läsa så finns sagan här...

Önskar alla läsare på denna blogg en God Jul, eller Gleðileg Jól, som vi säger här på Island.

 

11.12.2015

Per Ekström

per@per.is

www.per.is

 

Island övertygade inte mot Lettland i EM kval

Islands herrlandslag i fotboll spelade inter övertygande mot Lettland på hemmaplan idag. Det är kvalspel i fotboll inför EM i Frankrike i juni 2016. Matchen slutade oavgjort 2-2.
I halvlek var ställningen 2-0. I den senare halvleken hade Lettland övertaget och gjorde 2-1 genast i början av halvleken och kvitterade senare till 2-2.
Island leder fortfarande sin kvalgrupp, och en seger idag hade gett laget gott utgångsläge inför lottningen i grupper i EM spelet.
Lars Lagerbäck, landslagstränare för Island, var mycket missnöjd med lagets spel i den senare halvleken.
Efter tre dagar möter Island Turkiet på bortaplan i den sista matchen i kvalgruppen.
Island har garanterat sitt spel i EM redan tidigare.

10.10.2015
Per Ekström
per@per.is

Tunga domar för bankchefer från bankkraschen

Islands Högsta domstol dömde i dag tre ledande chefer i den gamla Landsbanki, som föll i kraschen 2008, till tunga fängelsesdomar för ombudssvik och marknadsmissbruk.
Sigurjón Þ. Árnason dömdes till 3,5 års fängelse. Han blev frikänd i häradsrätten.
Sigríður Elín Vigfúsdóttir var döms till 18 månaders fängelse.
Steinþór Gunnarsson dömdes till ovillkorligt fängelse i 9 månader. I häradsrätten var domen att 6 månader skulle vara villkorliga.
HD har alltså skärpt straffen avsevärt från det första domstolssteget. På Islands finns bara två domstolssteg, häradsrätt och högsta domstol.

08.10.2015
Per Ekström
per@per.is

Färöarna: Annika Olsen in och ut

Annika Olsen. Bild: FB/Annika Olsen

För den som följt med politiken på Färöarna efter valet den 1 september kan jag informera att lagtingsledamoten Annika Olsen, som invaldes med nästflesta rösterna i Fólkaflokkurin, har sysslat med politiskt jojo-spel efter valet.
Bara en vecka efter valet meddelade hon att hon avgår ur partiet och blir obunden ledamot.
Efter att nytt landsstyre bildades gick hon med i Framsóknarflokkurin, som fick en plats i landsstyret och hon valdes också till ordförande för lagtingets finansutskott.
Nu har hon meddelat att hon stiger av sitt nya parti Framsóknarflokkur och säger också av sig som ordförande för finansutskottet.

För stor press

Hon skriver på sin blogg, att pressen på henne blivit för stor och att hon nu är partilös i lagtinget. Utdrag ur hennes blogg (i min fria översättning):
"Som situationen är var mina beslut att gå med i Framsókn och att bli vald till ordförande för finansutskottet inte de rätta. Att nu så kort efter valet stå bakom landsstyret är inte korrekt och jag sviker mina väljare. Jag kan inte understöda den konservativa struktur, som är inom partiet."
Hon vill be väljarna om förståelse för hennes situation och avser inte att kommentera detta mera och ber om att få frid och ro de närmaste dagarna tillsammans med mina närmaste. Hon säger att hon sänt brev till lagtinget och anhållit om ledighet.

Landsstyret har fortfarande majoritet

Efter Annika Olsens avhopp stod landsstyret på osäker grund. Men då kom beskedet att Sonja Jógvansdóttir, som invaldes för socialdemokraterna och lagmannen Aksel V. Johannesens parti, att hon, trots att hon hoppat av partiet, stöder landsstyret. Därmed har det fortfarande 17 av de 33 mandaten bakom sig och håller ställningarna med majoritet i lagtinget.

Händelserik september i den färöiska politiken.


25.09.2015
Per Ekström
per@per.is

Nytt landsstyre på Färöarna

Aksel V. Johannesen, ny lagman. Foto: Facebook/AVJ

Färöarna har fått ett nytt landsstyre och en ny lagman. Det är socialdemokratiska Javnadarflokkurins ledare Aksel V. Johannesen som tar vid efter Kaj Leo Johannesen, som tillhör Sambandsflokkúrin.
Høgni Hoydal blir fiskeriminister.

Färöarna gick till lagtingsval den 1 september. Kaj Leo Johannesen utlyste nyval på Olavsvakan i slutet av juli. Valresultatet innebar att den sittande lagmannen och hans landsstyre föll och en ny vänster-mitten majoritet kunde bildas. Det var inte helt oväntat valresultat, missnöje förekom i öriket över bl.a. fiskeripolitiken. Kaj Leo Johannesen fick nu 636 röster mot 1376 i valet 2011.

Färöarna har personval och röstmagneten var Aksel V. Johannesen, som fick 2405 röster. Nästmest fick Høgni Hoydal från Tjódveldid med 1142 röster. Aksels parti, socialdemokraterna, ökade med två mandat till 8 och Tjódveldid med 1 mandat till 7. Lagtinget har 33 medlemmar, så dessa vinnande partier behövde stöd från något parti till för att nå majoritet. När förhandlingarna började var därför partierna Framsókn och Nýtt Sjálvstýri med, vardera med 2 mandat. Nýtt Sjálvstýri lämnade förhandlingarna och därmed återstod en koalition med 17 lagtingsledamöter bakom sig och det är de tre partierna Javnadarflokkur (JF), Tjódveldi (TV) och Framsókn (F) som nu är med i det nya landsstyret. Inget av de partier som satt med i det gamla landsstyret är med i det nya.

Aksel V. Johannesen blir lagman (regeringschef). Valet av lagman förrättades särskilt och då fick han 22 röster och 11 lade ned sina röster och han fick därmed stöd också från andra partier än de som formellt medverkar i landsstyret.

Landsstyret

Landsstyret består av åtta medlemmar. Det är en utökning med en.

Høgni Hoydal, ny fiskeriminister. Foto: Facebook/HH

• Aksel V. Johannesen, lagman och regeringschef (JF)
• Høgni Hoydal, fiskeriminister (TV)
• Poul Michelsen, utrikes- och näringslivsärenden (F)
• Eyðgunn Samuelsen, allmänna ärenden (JF)
• Rigmor Dam, utbildning och kultur (JF)
• Kristina Háfoss, finans (TV)
• Sirið Stenberg, hälsovård (TV)

Landsstyret har en knapp formell majoritet, 17 av 33, men sannolikt stöds det av några ledamöter från andra partier, som valet av lagman visade.

Två ledamöter, som invaldes på Fólkaflokkurins lista, har redan stigit av och stöder sannolikt det nya landsstyret. De är Annika Olsen och Rodmundur Nielsen, som båda meddelade om sitt utträde bara en vecka efter valet. Annika Olsen fick 961 röster, bara fem färre än Jacob Vestergaard, som är partiledare för Fólkaflokkurin. Det väckte därför uppståndelse när hon meddelade att hon går ur partiet.

Regeringsprogrammet
Temat för regeringsprogrammet är i fri översättning Samarbete, Oavhängighet och Frihet (Fär: Samhaldsfesti, Sjálvbjargni og Frelsi).
Huvudmålsättningarna är bl.a. att reformera fiskeripolitiken, skattesänkningar och mera självbestämmande.

Fiskeriet tillhör färöingarna.
Fiskeriet ska vara hållbart och ansvarsfullt, vara folkets egendom och inte överföras i privat ägo eller i utländska händer. Man ska övergå från politisk fördelning av fiskerättigheterna till en fördelning grundad på marknadsmässiga principer. Målsättningen är att all fångst ska landas på Färöarna och förädling av fisk ska ske i öriket.

Ny grundlag till folkomröstning före slutet av 2017
En ny grundlag ska utarbetas som ska definiera det färöiska folkets självbestämmanderätt, inklusive att den framtida riksrättsstatusen ska avgöras i Färöarna.
Under mandatperioden ska  rättsområden för utlänningsfrågor, luftrummet och person-, familje- och arvsrätt överföras till Färöarna.

Skattesänkningar
I programmet utlovas skattesänkningar för för låg- och medelinkomstgrupperna, bl.a. pensionärer och studerande, som ska få en större del av landets resurser och därigenom stärka ekonomin och skapa bättre levnadsvillkor.

Hälsovård och pensioner
Alla ska garanteras hälsovård på lika villkor. En utredning om sjukvården, som lades fram i maj 2015 ska granskas och läggas till grund för fortsatt arbete inom denna sektor.
Utvecklandet av pensionerna ska fortgå, så att alla kan räkna med jämna och skäliga levnadsförhållanden och beakta att en större andel av befolkningen blir pensionärer.

Hållbar energi
Man ska göra en plan för hållbar energi och målsättningen är att all elenergi ska komma från förnyelsebara energikällor.

____________
22.09.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Landsstyresförhandlingarna

Javnaðarflokkurins bild efter valet.
Partiledaren Aksel V. Johannessen främst i mitten
Bild: www.kvf.fo

Uppdatering 5.9.2015:
Förhandlingar har pågått idag lördag och Aksel Johannessen är optimistisk i en kommentar på eftermiddagen. Nu är det fyra partier som förhandlar, de har 19 av 33 mandat bakom sig i det nyvalda lagtinget.

4.9.2015:
Förhandlingarna om nytt landsstyre efter valet den 1 september fortgår under ledning av Aksel V. Johannessen från det socialdemokratiska partiet (Javnaðarflokkurin). Enligt uppgift är Javnaðarflokkurin, Tjóðveldid, Framsókn och Nýtt Sjálvstýri överens om att inleda förhandlingar om att bilda landsstyre och ett handlingsprogram. Dessa tre partier har 19 mandat (av 33) bakom sig i det nyvalda lagtinget.

Men Fólkaflokkurin och partiledaren Jørgen Niclasen vill vara med och har inbjudit Høgni Hoydal, ledaren för Tjóðveldid, att leda förhandlingar om en ny koalition med dessa två partier, utökat med Miðflokkurin och något annat småparti till att uppnå 17 eller 19 mandats understöd i lagtinget.

Färöarnas TV (KVF) uppger att Høgni Hoydal troligen inte nappar på detta anbud, eftersom han förhandlar med Aksel V. Johannssen om ett koalitionsstyre.

Den avgående lagmannen Kaj Leo Holm Johannessen har meddelat talmannen att han avgår som lagman efter sju år på den stolen och likaså som partiledare för Sambandsflokkurin. Han säger i en intervju vid TV stationen att han har erbjudande om jobb på det internationella politiska planet och att han är intresserad av ett sådant uppdrag. Mer vill han dock inte avslöja i detta skede.

Sambandsflokkurin håller partiting i slutet av nästa vecka och ska du välja ny partiledare efter Kaj Leo Holm Johannessen. Det har inte avslöjats vem som kan tänkas bli ny partiledare.



04.09.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Färöarnas landsstyre: Soc dem får uppdraget

Aksel V. Johannessen

Socialdemokraternas (Javnaðarflokkurin) har fått uppdraget att försöka bilda regeringen på Färöarna. Målsättningen är att bilda landsstyre tillsammans med Tjóðveldi, Framsókn och Nýju Sjálvstýri.
Därmed skulle man ha 19 av 33 ledamöter i lagtinget bakom sig.

Följer med och återkommer när mera uppgifter föreligger om bildandet av nytt landsstyre.



3.9.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Vänstervindar i valet på Färöarna

Det socialdemokratiska partiet "Javnaðarflokkurin" står som segrare i valet till lagting på Färöarna den 1 september. Partiet fick 25,1% av rösterna och 8 av 33 mandat. Partiledaren Aksel V. Johannessen fick också flest personliga röster, 2405. Nästmest fick Høgni Hoydal från Tjóðveldi. Han fick 1142 röster. Hans parti fick 20,1 % och 7 mandat.
Det sittande landsstyret förlorade sin majoritet på 20 mandat (av 33) och fick sammanlagt 16 mandat. De två största partierna i koalitionen gick båda tillbaka och misste vardera 2 mandat. Lagmannen Kaj Leo Johannessen från Sambandsflokkurin fick betydligt färre röster nu än i senaste val och han kommer sannolikt att avgå som lagman tillsammans med det sittande landsstyret.

Aksel V. Johannessen står uppe som valets store segerherre, både beträffande personligt röstunderlag och hans partis ökning av understödet. Han är mest sannolik som nästa lagman och regeringsbildare. Vilka partier han tar med sig återstår att se, men Høgni Hoydal och hans parti Tjóðveldid kan vara en god tippning som samarbetspartner. Dessa två partier har 15 mandat bakom sig och behöver minst 2 till för att bilda majoritet. Tjóðveldid är till vänster på partiskalan liksom det socialdemokratiska partiet Javnaðarflokkurin. Troligen tar man med sig ett av de små partierna i mitten, Miðflokkur og Framsokn, som båda suttit i landsstyret nu. Då har man  17 eller 19 mandat bakom sig, beroende på om bara det ena eller båda partierna kommer med.

Linjeändring

Det är uppenbart att väljarna har röstat för en linjeändring i politiken. Den avgående lagmannen och hans parti talar för "samband" med Danmark, dvs. man vill bibehålla nuvarande system med att vara under Danmark.
Det är väl känt att Høgni Hoydal talar för en frigörelse från Danmark. Jag vet inte vilken linje som
Aksel V. Johannessen står för i denna fråga och detta kan bli en av de svåra frågorna i ett kommande regeringsprogram om Tjóðveldid tas med.
Väljarna har också varit missnöjda med det nu avgående landsstyrets skattepolitik, där man arbetat för att sänka skatterna för de högsta inkomstgrupperna.
Javnaðarflokkurin har talat för en ändrad fiskeripolitik och att mera av havets resurser ska komma samhället tillgodo.
En annan intressant nyhet från valet är att i Javnaðarflokkurin invaldes Sonja Jógvansdóttir, som är lesbia och som vill ge likställdhet för homosexuella i det färöiska samhället och att tillåta äktenskap mellan personer av samma kön.

Jag fortsätter att rapportera om valet de närmaste dagarna och hur landsstyresförhandlingarna utvecklas.

2.9.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Landsstyret på Färöarna föll i lagtingsvalet

Sambandsflokkurin, lagman Kaj Leo Johannessens parti, förlorade två mandat, liksom även Fólkaflokkurinn. De två övriga samarbetspartierna i landsstyret, Framsokn och Miðflokkurinn höll sina positioner. Men landsstyrespartierna fick 16 av 33 mandat i laginget och förlorade därmed sin majoritet. I senaste val hade majoriteten 20 mandat.

Vinnaren i valet blev Javnaðarflokkurin, som fick ca 25 % understöd och fick in 8 ledamöter, en ökning med två.  Tjóðveldisflokkurin fick ca 21% och 7 ledmöter och ökade med en ledamot.

Kaj Leo Johannessen har varit lagman under två mandatperioder. Han förde sitt parti till storseger vid senaste val, som inte hade skett sedan långt tillbaka.

Nu återstår att se hur förhandlingarna om ett nytt landsstyre utvecklas.

Kanske på sin plats att kommentera lite mera om partierna på Färöarna:
Sambandsflokkurin: Stöder fortsatt självstyrelse under dansk statstillhörighet. Partiledare Kaj Leo Johannessen, som varit lagman nu under de två senaste mandatperioderna.
Fólkaflokkurin: Stöder ett fritt näringsliv och att man ska låta landets naturresurser (fiske) ge möjligheter till större frihet från Danmark, talar dock inte för full självständighet. Partiledare är Jørgen Niclasen.
Jafvnaðarflokkurin: Socialdemokratiskt parti. Partiledare Aksel Johannessen.
Tjoðveldi: Partiet vill få självständighet från Danmark. Partiledare Høgni Hoydal.
Nýtt Sjálvstýri, Framsókn och Miðflokkurin er mindra partier, de två senare i mitten, det första kanske mera till höger. Framsókn och Miðflokkurin har medverkat i landsstyret, som föll nu i valet.

02.09.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is




Valresultatet enligt KVF (www.kvf.fo), Färöarnas TV.

 

Lagtingsval på Färöarna - landsstyret har fallit

Den 1 september hölls lagtingsval på Färöarna. 33 mandat fördelas.
Nu (kl 23:30 lokal tid i Färöarna) föreligger en valprognos när 56 av 57 valkretsar räknats färdigt.
Så här ser prognosen ut enligt Färöarnas TV bolag (www.kvf.fo)


Valprognos kl 22:58 lokal tid
 

Sambandsflokkurinn med Kaj Leo Johannsen (lagman), förlorar stort och majoriteten har därmed fallit.
Valets segrare är Javnaðarflokkurin (soc.dem).
Tjóðveldið med Høgni Hoydal går framåt.









02.09.2015
Per Ekström
per@per.is

Strejklagen godkänd

Alltinget godkände på lördagen lagen som upphäver strejken bland sjukskötare och akademiker inom den offentliga sektorn. Dessa grupper återvände till sina jobb på måndagen. Lagen ger en tidsfrist till den 1 juli 2015 för parterna att komma överens o ett kollektivavtal. Om det inte lyckas kommer man att tillsätta en skiljedom som för tid på sig till den 15 augusti att utarbeta ett kollektivavtal för dem.

Uppsägningar följden

Regeringens och Alltingets åtgärder har väckt bestörtning hos de fackföreningsmedlemmar som berörs. Kanske först och främst p.g.a. att statsmakten är arbetsgivarföreträdare i konflikten och detta tolkas som om arbetsgivarsidan har slagit vapnen ur händerna på fackföreningarna. Strejkvapnet är det enda medel de har.
Såväl inom sjukvårdarfacket som akademikerna har redan uppsägningar strömmat in. På måndagen sade 42 sjukskötare upp. Dessa yrkeskategorier är efterfrågade utomlands och sannolikt kommer många av dem att söka jobb i andra länder, främst kanske i Norge.
 
Sjukhusverksamheten haltar i brist på sjukvårdspersonal och alla åtgärder som skjutits upp under strejken.

16.06.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Strejker uppskjuts med lag

Islands regering lade i går kväll fram ett lagförslag som skulle stoppa strejkerna hos sjukskötare och akademiker inom den offentliga sektorn.

Dessa fack har strejkat, först med punktstrejker och senare med allmänna strejker, sedan i april. Förhandlingarna, senast under riksförlikningsmannens ledning har hittills varit resultatlösa. Då förhandlingarna igår avbröts som resultatlösa, beslöt regeringen att lägga fram detta lagförslag. Nu i skrivande stund pågår debatten i Alltinget om detta lagförslag. Oppositionen är emot lagen och talar om regeringens ovilja att finna en lösning på konflikten.

Island har ofta tillämpat denna metod att lagstifta mot strejkerna och få folk tillbaka till arbete.

Lagförslaget går ut på att strejkerna uppskjuts med lag till den 1 juli och om lösning inte har uppnåtts då, då tillsätts en förlikningsnämnd, som utnämns av Högsta Domstolen, som får fullmakt att utarbeta ett nytt kollektivavtal för de berörda facken.

 

12.06.2015

Per Ekström

per@per.is

www.per.is

 

Kapitalbegränsningarna avskaffas

Idag presenterade Islands regering sitt förslag till avskaffande av de kapitalregleringar, som gällt sedan kraschen 2008. Man ger de fallna bankernas konkursbon frest till årets slut att ingå avtal med fordringsägarna för utbetalning av deras fordringar. De skall då också erlägga  en särskild stabilitetsavgift. Om det inte lyckas kommer man att debitera en stabilitetsskatt på 39%. Man räknar med att stabilitetsavgiften och skatten kan inbringa flere hundra miljarder isländska kronor.

Totalt disponerar bankernas konkursbon över 900 miljarder isländska kronor, som är i ägo utländska fordringsägare.

De första reaktionerna från bankerna förefaller vara positiva och man avser att göra upp program som faller inom ramarna för reglerna för att nå överenskommelser om dessa medel.

Utöver dessa 900 miljarder ligger 350 miljarder som fordringar med anledning av isländska skuldebrev som gavs ut åren före 2008.

De medel som inflyter med anledning av dessa åtgärder avser man att använda till att minska statsskulden.

 

08.06.2015

Per Ekström

per@per.is

 

Island inte längre ansökarland i EU

Nu har EU meddelat att Island tagits av listan över länder som ansöker om medlemsskap i EU.
Bakgrunden är utrikesministerns brev till EU-kommissionen i mars där han meddelar att Island inte längre önskar ansöka om medlemsskap.
Beslutet togs av utrikesminstern med stöd av regeringen, trots att ärendet inte godkänts i Alltingen. Tvärtemot, Alltinget har inte kunnat slutbehandla utrikesministerns förslag om att man ska dra EU-ansökan tillbaka.
När denna väg inte var framkomlig, tog regeringen och utrikesministern på eget bevåg beslutet om att sända brevet.
EU-kommissionen ville först inte acceptera att Island dragit tillbaka sin ansökan. Men efter uppenbara påtryckningar från det isländska utrikesministeriet har man nu allstå meddelat att Island avlägsnas från denna lista.
Opinionsundersökningar har visat att 80% av väljarna vill slutföra förhandlingarna och etablerade politiker har den uppfattningen, att enbart Alltinget kan återta beslutet om att ansöka om medlemsskap, eftersom Alltinget beslöt om det 2009.
Till saken hör också att ledande politiker i de båda nuvarande regeringspartierna i valkampanjen 2013 lovade att väljarna skulle få ta ställning till fortsatta medlemsskapsförhandlingar med EU. De löftena har man nu kallsinnigt svikit.
Island är därmed ute ur EU:s utvidgningsenhet och om man skulle vilja återuppta förhandlingarna är man nu på ruta 1 och får börja hela processen på nytt. I de nu avbrutna förhandlingarna hade man klarat av en hel del av de sektorer som man måste avtala om.
Svikna vallöften och besvikelse hos kanske 80% av väljarna. Också jag är besviken, hade önskat att väljarna fått rösta om fortsatta förhandlingar.
Så är det en annan sak om man vill gå med i EU eller ej, men det skulle vi få ta ställning till efter avslutade förhandlingar och ett ha ett föreliggande anslutningsfördrag på bordet. Nu fortsätter det att vara spekulationer om det är bra eller illa för Island att vara med i den stora europeiska gemenskapen.
I praktiken är vi en del av Europa och våra mesta handelsförbindelser är med Europa. Vi har också i praktiken inlemmat ca 70% av det europeiska regelverket i den isländska lagstiftningen genom EES-avtalet.

30.5.2015
Per Ekström
per@per.is

Strejker avblåsta inom den privata sektorn, den offentliga strejkar fortfarande

I går kunde avtalsparterna på den privata arbetsmarknaden nå avtal för en majoritet av sitt folk och därmed avblåstes strejkhoten inom denna del av näringslivet. Dvs. de handelsanställda och fackföreningsfolket på landsbygden.
Fortfarande strejkar en del av de offentligt anställda inom akademiska sektorn, t.ex. veterinärer, sjuksköterskor och röntgentekniker. Det innebär att sjukhusen är nästan förlamade och en massa patienter har skickats hem. Sjukhusen sköter i princip bara akutvård nu.
Riksläkarämbetet har uttryckt stora farhågor för patientsäkerheten och uppmanat statsmakten (regeringen) att handla effektivt i frågan, t.ex. genom att lagstifta för att stoppa strejkerna.

30.5.2015
Per Ekström
per@per.is

Det strejkande Island

Just nu håller en strejkvåg att dra in över Island. Positionerna verkar vara låsta. Från början av april har punktstrejker pågått, bl.a. har jurister vid sysslomannsämbetet i Reykjavik strejkat och kungörelser beträffande fastighetsköp, civila vigslar och skilsmässor har inte kunnat ges.
På sjukhusen strejkar röntgentekniker och försvårar röntgenarbetet och provtagningar, dock ger man undantag för akuta fall och för sjuklingar som kan hamna i fara.
De offentligtanställda veterinärerna strejkar och därmed kan slakterierna inte slakta och gris- och broilerfarmare börjar få problem.
I slutet av maj skärps strejkläget och så i början av juni inleds en generalstrejk om man inte kommit överens.
Det förfaller vara långt mellan parterna. Arbetsgivarnas bud lyder på 3,5 %, medan facken talar om höjd minimilön till 300.000 kr. per månad och höjningar på tiotals procentenheter.
Många konflikter ligger hos riksförlikningsmannen och diskussionerna pågår.

16.05.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Ny riksdagsman för Åland

Åland har valt ny riksdagsman och petade den sittande riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér. En kunnig ledamot i riksdagen som Elisabeth varit gör att ett tomrum kan skapas en tid i det politiska etablissemanget i Helsingfors. Hon är högt respekterad i de rikspolitiken kretsarna och hennes gedigna erfarenhet såväl inom landskapsförvaltningen som inom internationella organisationer. Nu hoppas man att hon låter sig stå till förfogande för Åland på andra sätt, t.ex. att ställa upp i lagtingsvalet i höst.

För den nyvalde Mats Löfström inleds ett hårt arbete att etablera sig i de politiska kretsarna i huvudstaden. Nå de rätta kontakterna till den regering som kommer att bildas och skaffa sig kanaler till ministerier och ämbetsmän. Så förstås också att bygga upp förtroende till hemmaplan, dvs. landskapsreging, lagting och väljarna på hemmaplan.
Han har god erfarenhet från sina hittilsvarande arbeten, bl.a. som medarbetare inom EU och Europaparlamentet. Hans språkkunskaper är också en stark sida för honom.
Men förstås återstår att se om löften och ord under valkampanjen nu kommer till genomförande.
Visst är Ålands riksdagsledamot en av de viktigaste posterna i den åländska politiken - i alla vad gäller kontakterna mellan Åland och Helsingfors och att bevaka åländska intressen i rikspolitiken.
Jag önskar honom lycka till och kraft och energi att jobba med svåra frågor. Vi har en ny självstyrelselag under beredning och den finländska offentliga ekonomin seglar igenom lågtryck.

21.04.2015

Per Ekström

per@per.is

www.per.is

Riksdagsvalets resultat

Vid riksdagsvalet i Finland, som hölls den 19 april, föll den sittande regeringen och uppdraget att bilda ny regering går troligen till Centerpartiet och dess ordförande Juha Sippilä. Centern gick fram och erhöll 49 mandat (35 i den gamla riksdagen). Centern gjorde ett dåligt val 2011. Sannfinländarna blev näst största parti och fick 38 mandat (39) och Samlingspartiet (Kokoomus) fick 37 mandat (44). Svenska Folkpartiet behöll sina 9 mandat, men förlorade ett i Vasa valkrets, men vann ett nytt mandat i Helsingfors. Ålands riksdagsledamot blev, som jag tidigare skrivit, Mats Löfström, som slog ut sittande riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér.
Här nedan i tabellen är valresultatet. Bara de partier som fått plats i riksdagen har tagits med.

Parti Röster % Mandat 2015 Mandat 2011 Samlingspartiet 18,2 37 44 Socialdemokrater 16,5 34 42 Sannfinländarna 17,6 38 39 Centern 21,1 49 35 Vänsterförbundet 7,1 12 14 Gröna förbundet 8,5 15 10 Svenska Folkpartiet 4,9 9 9 Kristdemokraterna 3,5 5 6 Åländsk samling 0,6 1 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ska återkomma med rapport efter att regerinsgbildningen har klarnat.

 

21.04.2015

Per Ekström

per@per.is

www.per.is

 

Mats Löfström Ålands nya riksdagsman

Det skrevs historia på Åland i kväll när valresultatet för riksdagsvalet låg klart. Det är ovanligt att en sittande riksdagsledamot från Åland, som ställde upp i valet utslagen - Mats Löfström blev vald som Ålands representant. Bara att gratulera och önska honom all lycka och välgång! Senast hände det när Gunnar Häggblom blev utslagen 1983.

Men för övrigt är valresultatet anledning till eftertanke - Sannfinnländarna höll i stort sett sin ställning - kanske med i nästa regering - inte gott för ålänningar och de svenskspråkiga i Finland.

19.04.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Riksdagsval 2015 i Finland

I morgon, söndagen den 19 april, hålls riksdagsval i republiken Finland, mitt födelseland och forna hemland. Jag har redan förhandsröstat på ambassaden här i Reykjavik och kommer spännt att följa med rösträkningen på söndag kväll.
För min del är det främst intressant att se hur valet slutar för Ålands del, min valkrets och i den valkretsen jag kunde avge min röst bland de 7 kandidater som ställer upp i landskapet.

18.04.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Broder Claes intervjuas i Ålands radio

På fredagen, den 17 april, var min bror Claes Ekström gäst hos Kjell Brändström i programet "Fredax" i Ålands radio.
Claes berättade om sin livshistoria. Om sin uppväxt, skolgång, sjömansliv, studier och sin yrkeskarriär. Och om den ödesdigra dagen i november 2006 när kroppspulsådern sprack och hans liv förändrades radikalt.
Idag lever han ett aktivt liv, rullstolsbunden, men han låter det inte stoppa sig.
En gripande berättelse om en man som alltid har glimten i ögat och aldrig är beredd att ge upp.

Lyssna gärna på programmet, som är ca 48 min. Länken till det är här nedan:
http://www.radiotv.ax/formiddax/claes-ekstrom



18.04.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Valutarestriktionerna försvinner?

Sedan bankkraschen hösten 2008 har vi haft valutarestriktioner, som i huvudsak begränsar eller förbjuder investerare att överföra betalningar från Island till utlandet. Bakgrunden var att under de "galna" åren till 2008 investerade utländska fonder i isländska värdepapper för miljarder.
Om dessa investerare skulle få ta ut pengarna och överföra medel till utlandet, då skulle landets valutareserv vara hotad.
Island har levt med valutarestriktioner i nästan all modern tid. Det var bara de senaste 10 åren före 2008 som inga valutarestriktioner fanns.
För vanligt folk betyder kanske inte dessa restriktioner så mycket, det märks kanske mest på det sättet att man inte kan köpa resevaluta utan att uppvisa resedokument. Men eftersom det inte varit restriktioner för att använda kredit- och betalkort i utlandet, så har dessa begränsningar spelat mindre roll.

Framstegspartiet (Framsóknarflokkurinn) lovar att avskaffa restriktionerna

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlagsson
och finansminister Bjarni Benediktsson

På Framstegspartiets partikongress denna helg, lovade partiets ordförande, statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, att en proposition om avskaffande av valutarestriktionerna ska läggas fram innan Alltinget tar sommarsemester i maj. Detta besked kom som en blixt från klar himmel, eftersom finansministern och Självständighetspartiets ordförande Bjarni Benediktsson inte har kommit fram med några konkreta förslag i ärendet. Det förefaller i skrivande stund som om statsministern kört över finansministern.
I samband med avskaffande av valutarestriktionerna har statsministern sagt att man ska införa en s.k. jämviktsskatt, troligen någon form av skatt på överföringar av investerat kapital till utlandet.
Han nämner siffror på flere hundra miljarder isländska kronor, som denna skatt skulle inbringa till statskassan. Det har inte sagts något om till vad dessa extra skatteinkomster ska användas.

Påsk på Island

Påsken 2015 har kommit. Ovanligt tidigt i år, långfredagen är idag den 3 april. Påskdagen är ju den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämning. Nu är det fullmåne den 4 april (lördag) och därmed är nästa söndag, den 5 april påskdagen.

Påsken firas här med lite andra traditioner än vad jag upplevde på Åland och i Finland.
Först och främst tillverkar konfektfabrikerna särskilda isländska påskägg. De gjuts i choklad och finns i olika storlekar. Ska de vara "riktiga" ska de innehålla isländska ordspråk.
De börjar att säljas i början av fastan. Egentligen ska man öppna dem på påskdagen. De innehåller, förutom ordspråket också en massa smågodis.

Skärtorsdagen här är helgdag, så påskhelgen är en garanterad långhelg med fem lediga dagar i rad, faktiskt den bästa helgen på hela året ur den synvinkeln. Skolorna börjar dessutom sitt påsklov helgen före påsken, dvs. palmsöndagshelgen, så barnen får hela 10 dagars påsklov.

Här äts förstås ingen memma och man äter heller inte vanliga ägg på påskdagsmorgonen.

Med denna lilla informationsepistel önskar jag alla en Glad Påsk, eller på isländska: Gleðilega páska!

03.04.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Solförmörkelse och vintrigt väder

För en vecka sedan, den 20 mars, hade vi en nästan total solförmörkelse här på Island. 98% av solens yta täcktes av månen när man såg fenomenet från Reykjaviks horisont.
Den här bilden visar inledningsfasen av solförmörkelsen när månen täckte 1/4 av solen. Så, typiskt, hade jag glömt att ladda batteriet i kameran, så det blev ingen bild av maximum.

Så den här helgen for vi till vårt lantställe, Hörpulunden och tillbringade några dagar där. Vädret vintrigt med snöbyar, men solsken emellanåt och då upplevde man att våren inte är så långt borta. Vi planerar att tillbringa påskhelgen på landet, fast väderprognosen är förustpår fortsatt vinterväder, med frost ända ned mot -15 grader.
Kanske mer här på bloggen då.

28.03.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Norrsken och solförmörkelse

Vädertjänstens molnprognos och stor norrskensaktivitet ikväll 

Norrsken i kväll

För den som är intresserad av naturfenomen på himlen: Ikväll är goda utsikter att se norrsken här på Island. Vädertjänsten säger att det är stor aktivitet ikväll och här på västra Island är prognosen stjärnklar himmel. Månskenet är heller inte så kraftigt den här veckan, så kl 21 - 24 ikväll lokal tid finns goda chanser att se fenomenet.
Om jag förstått väderprognosen rätt så är det stora möjligheter att se norrskenet på Åland ikväll också.

Solförmörkelse på fredag förmiddag

På fredag förmiddag inträffar en solförmörkelse, här på Island 95%. På Föräoarna 100%. Vi hoppas på god sikt och molnfri himmel, så att vi kan se det allt väl. Kommer att rapportera mera om det.

17.3.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Ett av de värsta vädren för vintern

"En av de värsta väderprognoserna för vintern...", säger den isländska vädertjänsten med S till SO stormvindar. Medelvinden kan uppgå till mot 30 m/s och i stormbyarna kan vinden på vissa ställen nå 50 m/s. Orkan skulle man kalla det i andra länder. Två lågtryck drar över ön, det första nu på eftermiddagen på fredagen och så ett ännu djupare på lördagen. Med ovädren följer stora nedebördsmängder och milt väder, så den nyfallna snön i veckan smälter snabbt tillsammans med äldre snö och glaciäris. Så man varnar också för översvämningar. Och så är det fredagen den 13:e idag... Håll i hatten!

13.3.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Den isländska demokratin

Den isländska utrikesministerns och regeringens agerande de senaste dagarna att meddela EU kommissionen att Island inte längre är att betrakta som ansökningsland om medlemsskap är ett otroligt ingrepp och rentav brott mot demokratiska spelregler.
Alltinget, den isländska riksdagen, beslöt 2009 att ge regeringen fullmakt att ansöka om medlemsskap. Detta beslut har inte ändrats eller upphävts av Alltinget.
I tisdags beslöt rgeringen ge utrikesministern i uppdrag att överlämna ett brev till EU kommissionen om att regeringen inte avser att fortsätta förhandlingarna om anslutningsavtal och att EU bör beakta det i relationerna till Island från och med nu. Brevet överlämnades i går och nyheten kablades först ut i radions nyhetssänding kl. 18 i går kväll. Inget samråd med Alltinget och dess utrikesutskott, trots att arbetsreglerna för tinget klart säger att utskottet skall kopplas in när större utrikespolitiska mål ska avgöras.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig.

Redan igår kväll, bara några timmar efter att nyheten blev känd, samlades ett hundratal personer på Austurvöllur, den gröna parken framför Alltingshuset. På söndag kl. 14 kommer ett protestmöte att hållas på samma plats. Jag spår att deltagandet blir massivt.

Island är en demokratisk republik enligt konstitutionen, som inleds med orden "Island är en republik med tingbunden regering". Regeringen beslöt och har meddelat att den kör över Alltinget och avser att ogiltiförklara Alltingets beslut om medlemsansökan.
Vid en intervju med riksradion säger utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson:
"Den förra regeringen ansökte om medlemsskap i EU och byggde det på Alltingets rekommendation - det ting existerar inte längre liksom den majoritet som stod bakom uppfattningen. Ny regering har tillträtt med ny politik och vid bör också svara EU vad vi avser att göra".
Visserligen har en ny majoritet bildats efter valet 2013, men den bör formelllt besluta om ändringar av den utrikespolitska linjen. Det nuvarande agerande är helt oförståeligt i ett demokratiskt samhälssystem.
Vi vill att regeringen agerar med respekt för Alltinget och dess beslut.

För ett år sedan gick debatten hög efter att regeringen föreslog inför Alltinget att medlemsansökan skulle dras tillbaka. Massiva protester från allmänheten. Över 50.000 väljare skrev under en petition om att man skulle låta folket avgöra frågan i den folkomröstning som de nuvarande regeringspartierna lovad inför valet 2013. Opinionsundersökningar visade att upp ot 83% av väljarna ville att frågan om fortsatta förhandlingar skulle föreläggas dem för avgörande. Regeringens förslag nåddes inte igenom p.g.a. motståndet inom och utanför Alltinget.

Vi möter upp på söndag kl 14!

13.3.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Island avstår från möjligheten till EU medlemsskap

Idag meddelade utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson att han överlämnat ett brev till Lettlands utrikesminister (Lettland nu ordförandeland i EU) idag att Island inte längre är med i gruppen, som ansöker om medlemsskap i EU och att han ber att EU ska ta det i beaktande fr.o.m. nu.

Utan att parlament eller allmänhet informerats på förhand

Detta brev bygger på ett beslut i regeringen på tisdagen (förrgår). Men beslutet hade inte offentliggjorts eller på annat sätt meddelats allmänheten eller Alltinget. Detta trots att regeringsmedlemmar bara för några veckor sedan sade att urikesministern förbereder en framställning till Alltinget om att Island skulle dra sin ansökan tillbaka. Hur kan regeringen nu handla på detta sätt? Rädd för diskussionen och allmänhetens (väljarnas) reaktioner?

Vallöften om folkomröstning svikna

Inför Alltingsvalet 2013 lovade båda nuverande regeringspartier, dvs. Framstegspartiet och Självständighetspartiet, att frågan om fortsatta förhandlingar med EU om Islands ansökan om medlemsskap skulle föras till folkomröstning, jämväl under mandatperiodens första hälft. Nu har halva mandatperioden passerats. De som gav vallöftena var ingen mindre än partiledarna för de två regeringspartierna, dvs. statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson (Framst.p.) och finansminister Bjarni Benediktsson (Sj.st.p.).
I fjol lade utrikesministern fram en framställning om att återta ansökan, men den kunde aldrig slutbehandlas i parlamentet, Alltinget.
Massiva protester mot framställningen kom fram, bl.a. i demonstrationer på Asturvöllur och opinionsundersökningar visade då att över 80% av väljarna ville att förhandlingarna skulle slutföras och att frågan om medlemsskapsavtalet förs till folkomröstning.
Med regeringens handlande nu sviker man alla de vallöften som gavs om folkomröstning före valet 2013.

Regeringen tar sig makt som den inte har

Alltinget beslöt 2009 att ansöka om medlemsskap i EU och gav regeringen fullmakt att lämna in ansökan om medlemsskap. Detta beslut har inte återtagits av Alltinget.
Att regeringen nu egenmätkigt meddelar EU-kommissionen att Island inte längre är ansökningskandidat måste enligt alla statsrättsliga och demokratiska principer strida mot reglerna.
Regeringen säger till sitt försvar att eftersom nuvarande förhandlingar ligger på is och att de nuvarande regeringspartierna inte har någon avsikt att återuppta förhandlingarna, så är detta mera ärligt att meddela att man inte är ansökande längre.
Det må vara ärligt, men det strider mot demokratiskt fattade beslut och framförallt mot vad en stor majoritet av väljarna vill. Strider också mot vedertagna parlamentariska principer.
Det må också vara rätt, att nuvarande regering inte har vilja och förmåga att fortsätta förhandlingarna. Men varför ödelägga allt arbete som lagts ned i förhandlingsprocessen och de överenskommelser som ändå har nåtts med kommissionen och kasta allt i papperskorgen. I stället för att låta ärendet ligga på is och ge möjligheten att fortsätta där man var, innebär regeringens handlande nu att om man någon gång vill återuppta förhandlingarna, att man måste börja från början i ruta ett och många års arbete måste göras om.

Protesterna kommer att höras

Redan ikväll har oppositionens företrädare sagt att regeringen måste ta konsekvenserna av sitt handlande.
EU-kommissionen kommer att upplysas av oppositionen att Alltingets beslut om EU-medlemsansökan inte har återtagits.
Jag är förvissad om att massiva demonstrationer kommer att arrangeras de närmaste dagarna, kanske redan inkommande helg. Vi kommer att återse och -höra rösterna från protestmötena senaste vår. Troligen ännu massivare.
Nu känner sig en majoritet av väljarna verkligen svikna och alla vackra vallöften hade tydligen inget värde i den politik som regeringen nu står upp för.
Det kommer att ses i nästa val, tyvärr är det ännu två år till att mandatperioden går ut.

12.3.2015
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Vinterovädren fortsätter

Utsikten från jobbet idag

Alla vägar stängda p.g.a. oväder. Skärmdump från vägförvaltningen (www.vegagerdin.is)

Idag kom ännu ett oväder in över landet och i skrivande stund är alla vägar runt Reykjavik stängda. Själv sitter jag på jobbet nu och väntar på att det ska lugna ner sig, så att vi kan köra från Grundartangi till Reykjavik. Vädertjänsten säger att vädret ska dra förbi och stormen mojna och så ska det komma plusgrader. Man längtar verkligen efter våren nu...

10.03.2015 - 17:00
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Bankkraschens efterdyningar

Bankkraschen på Island för drygt sex år sedan (okt. 2008) förorsakar efterdyningar. Många rättsprocesser har pågått och den särskilda åklagarmyndigheten som inrättades för att granska bankernas och företagens göranden och låtanden har flere processer i gång.
Den senaste stora nyheten i detta sammanhang är högsta domstolens utslag mot några bankdirektörer i Kaupthing (isl. Kaupþing) bank i ett speciellt mål där sheik Al Tani från Quatar köpte aktier i banken bara några veckor före banken gick i konkurs.
Högsta domstolen konstaterar i sin dom att bankdirektörerna gjort sig skyldiga till svekligt förfarande och att sheikens köp av drygt 5% av aktierna i banken var en konstruerad affär till att visa marknaden att det fanns intresse bland investerare att köpa aktier i banken. Affären finansierades till 100% av banken själv och hela risken för affären föll på banken och ingen risk hos sheiken.
Bankdirektörerna dömdes i dryga fängelsestraff på mer än fem år i vissa fall och är de strängaste straffen som hittills utdömts i anslutning till bankkraschen.

Davið Oddson och Centralbankens roll

I sammanhanget har många frågetecken skrivits om den isländska Centralbankens (Seðlabanki Íslands) agerande just för bankens fall. SÍ beviljade Kaupthing Bank ett finansieringslån på 500 milj EUR den 8 oktober och några timmar senare övertog den isländska finansinspektionen banken. Därmed förlorades den största delen av detta lån, som på den tiden utgjorde i stort sett hela Islands valutareserv.
Det har spekulerats mycket i vem som egentligen bär ansvar för detta lån. Formellt sett är det förstås centralbanken som beviljade lånet och överförde dessa 500 milj EUR. Men betydelsefullt i sammanhanget är ett telefonsamtal mellan dåvarande statsminister Geir H. Haarde och centralbankschefen Davið Oddsson, f.d. statsminister. Båda är från Självständighetspartiet.
Båda parter har hittills vägrat yppa något om vad som avhandlades och bestämdes i telefonsamtalet. Det lär finnas på en inspelning, men centralbanken har  vägrat lämna ut den, även fast t.o.m. ett av Alltingets utskott begärt det.

Reykjavíkurbréf i Morgunblaðið

Davið Oddsson är numera chefredaktör för Morgunblaðið. I s.g.s. varje söndagsblad skriver han en epistel som kallas "Reykjavíkurbréf". Det är osignerade epistlar, men antas allmänt att Davið själv skriver dem.
I dagens Reykjavíkurbréf berättar skribenten om domen från HD och att centralbankens lån till Kaupthing egentligen var med regeringens godkännande.
Bakgrunden är att den isländska staten hade skaffat denna valuta genom att ge ut skuldbrev och därför säger skribenten (DO?) att centralbanken ville höra i statsministern om att bevilja lånet. DO framhåller att det var regeringen som godkände lånet mot denna bakgrund.
Skribenten säger också att ingen har frågat DO om telefonsamtalet och om det får publiceras. Han säger att detta faktum är mera mystiskt än själva telefonsamtalet.

22.2.2015
Per Ekström
per@per.is

Utkiken på Atlantön for till Österrike

10 personers gruppen på skidresa i Österrike - Obertauern

Utkiken på Atlantön reste från Island i en vecka på skidsemester till Österrike. Vi var 10 personer som reste den 7:e februari med flyg till Salzburg och så vidare med buss till Mauterndorf och Hotel Steffner-Wallner. Det var fint att komma till en äkta skidmiljö för sju dagar och framför allt till gott väder och fina pister.
Lungau-området, som vi besökte är ett fantastiskt skidparadis med flere skidområden, bl.a. Grosseck-Speiereck, Fanningberg och Obertauern, som vi besökte alla.
Visserligen var det snöyra den första dagen, söndagen den 8:e feb, och den andra måndagen den 9:e, men sedan sken solen med glad min från klarblå himmel alla de återstående dagarna. Det kan inte bli bättre. Otroligt fint när sådant högtrycksväder kommer in och parkerar sig över alperna.
Här är fotoalbumet, som jag har publicerat på Facebook, där flere bilder finns.
https://www.facebook.com/per.ekstrom1/media_set?set=a.10206411881682196.1073741854.1423073803&type=1&pnref=story

Mauterndorf är en medeltida stad med ett kastell. Platsen var en tullstation på den tiden med gästgiveri, där man fick färska hästar på sin resa vidare från området med sina förnödenheter. Idag bor ca 1600 personer i den lilla staden, som är otroligt gemytlig.
Hotellet, Steffner-Wallner, är ett familjeägt litet hotell med fyra stjärnor (****) och de gjorde allt för att ta väl hand om oss. Verkligen värt att rekommendera för andra som planerar resor till detta område.

20.2.2015
Per Ekström
per@per.is

Aktuellt från Island: Handboll, EU och oväder

Från Islands utkikspunkt är det i dag tre ämnen som är aktuella.

Handbolls VM

Island har nu klarat av gruppspelet i handbolls-VM i Qatar. Island slutade på tredje plats i gruppen efter Frankrike och Sverige. Sista matchen mot Egypten måste man vinna för att avancera och det klarade man av med 28-25. Före det hade man förlorat stort mot Tjekkien.
Nu väntar åttondelsfinaler och i morgon måndag heter motståndaren Danmark. Det blir tufft. Nu är det vinna eller försvinna som gäller. En seger skulle ge en biljett till OS 2016, förutom en plats i kvartsfinalen, förstås.
Visst är det en prestation av ett land med 320.000 inv. att komma vidare ur gruppspelet i en VM turnering.

EU

Flere tusen personer protesterar på Austurvöllur 8.3.2014

Nu är Islands EU ansökan åter uppe på bordet. Bakgrunden är att under den förra regeringen (som kom efter den stora bankkraschen 2008) ansökte om medlemsskap 2009. Förhandlingarna om anslutningsavtalet pågick i tre år, men lades på is efter regerinsskiftet 2013.
Ifjol försökte regeringen få igenom ett beslut om att återta medlemsansökan. Allmänheten lät sig inte köras över, så en proteströrelse startade där över 50.000 röstberättigade islänningar (jag var bland dem), protesterade mot att ansökan dras tillbaka och att därmed alla förberedelser och redan uppnådda förhandlingsresultat helt enkelt kastas i papperskorgen.
De nuvarande regeringspartiernas ledare och flesta av ministrarna som nu sitter i regeringen lovade mycket klart att frågan om ett återtagande av ansökan skulle avgöras i en folkomröstning. Flera sade att det ska ske under den första halvan av mandatperioden.
Opinionsundersökningar våren 2014 visade att över 80% av de röstberättigade ville få rösta om frågan, men detta, tillsammans med den nämnda protestskrivelsen, ratades av regeringen och man tänker svika löftet om att låta väljarna avgöra frågan med en folkomrösnting.
Svikna vallöften kallas detta!

Ärendet begravdes i en av Alltingets nämnder och kom aldrig till beslut. Flere stora protestmöten hölls på Austurvöllur, det öppna torget framför Alltingshuset. Jag deltog i några av dessa möten.
Nu har utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson sagt att han åter tänker lägga fram förslaget om att återta ansökan. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som tillhör samma parti som utrikesministern (Framsókn), har understött Gunnar Bragi i ärendet. Också finansministern Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiets ordförande, har sagt att han kommer att stöda förslaget.
EU:s ambassadör för Island säger klart i en intervju senaste vecka, att om Island drar sin ansökan tillbaka, då är man ute ur förhandlingsprocessen och om man senare vill ansöka om medlemsskap på nytt då börjar man från startpunkten. Alla nuvarande EU länder ska godkänna att förhandlingar upptas på nytt och förhandlingsmålsättningarna ska godkännas på nytt.

Oväder

Oväder på gång. Foto RAX/mbl.is

Oväderslågtrycken har kommit över Island som på pärlband de senaste två månaderna. Storm, nederbörd antingen i form av snö eller regn, och medföljande trafiksvårigheter har varit om inte dagliga företeelser, men i alla fall ett par gånger per vecka.
Idag drar åter ett oväder in över ön. Redan igår kväll var snöyra och vägarna över Hellisheiði, Mosfellsheiði och över Kjalarnes stängdes under viss tid.



Visst längtar man till våren och längre dagar med mera ljus. Och framförallt med mera värme och stabilare väder.

25.01.2015 - 15:00
Per Ekström
per@per.is

20 år sedan snöskredet i Súðavík

Snöskredet i Súðavík den 16 jan 1995 krävde 14 dödsoffer

Räddningsoperationen efter snöskredet i Súðavík
den 16 januari 1995

Den 16 januari 1995, bara två år före jag flyttade till Island, kom ett snöskred över det lilla samhället Súðavík på västfjordarna. Invånarna i samhället var drygt 200. Skredet föll över bostadshus och företag i den branta fjällsluttningen invid fjorden Álftafjörður. Kl. 06:25 lokal tid. 18 bostadshus och 7 företagshus blev offer för skredet, som totalt krävde 14 dödsoffer. Man har räknat med att 62 personer befann sig i de drabbade husen vid tidpunkten för snöskredet.
Jag reste till Västfjordarna sommaren 1997, alltså drygt 2 år efter den fruktansvärda katastrofen. Då kunde man ännu se husgrunderna till husen som förstördes i skredet.
Jag minns att nyheten nådde också min dåvarande hembygd Åland.

I dag minns vi här på Island detta oerhörda slag mot det lilla samhället. Massmedia har ihågkommit händelsen på olika sätt, bl.a. genom intervjuer med drabbade. Den sista som räddas levande var en 12 årig pojke som var begravd i snömassorna i 23 timmar.
Dåligt väder gjorde räddningsinsatserna svåra. En av kustbevakningens fartyg Tyr beordrades till platsen, men det anlände till olycksplatsen först dagen efter, då det seglade från Reykjavik.
Man räknar med att 60.000 - 80.000 ton av snö skred ned från Súðavíkurfjall, som är 680 m högt. Skredet var 400 m brett och träffade husen med en hastighet av 65 km/h.

I oktober 1995 kom ett annat allvarligt snöskred i staden Flateyri och då omkom 20 personer.

Efter dessa tragiska händelser har man målmedvetet byggt upp snöskredshinder ovanför tätorter på många platser runt om på Island. Dessa skyddsåtgärder har visat sig mycket goda och räddat bygder och folk från snöskredskatastrofer.

Idag minns vi denna tragiska händelse och de anhöriga till de som omkom i katastrofen.

16.01.2015 - 12:30
Per Ekström
per@per.is